I morgon far vi...far far away

Nja inte riktigt, jag och min kärlek åker till Finland på två veckors semester.

Det ska bli riktigt intressant och roligt. Dock har jag sett vilket väder det kommer vara....regn, regn och REGN...nej vänta en dag skulle det vara mulet och REGN. Jag är inte oroligt för regnet eller något annat för jag vet att det kommer bli en semester att minnas.

Ang utmaningen: Jag har tränat 0gånger, Så nu under semestern är det stenhård träning som gäller. Det blir bara att packa ner löpardojorna.

Utmanade min systerdotter...

Då blev det bestämt! Nu är det bara att träna, träna, träna...den 30:e augusti ska jag delta i blodomloppet med distans 5km. Det kommer jag fixa...eeee tror jag!

Blodomloppet

Run Miss Purple Run...

Tanken var att jag skulle få med mig min sambo på spinning igår men det var så fint väder så vi bestämde oss för att ta promenad vid rävgången. Detta genererade i att jag testade min själv i löpning. Det gick faktiskt helt okej, visst jag är otroligt otränad men va fan, för en fetknopp så presterade jag helt okej. Jag tänkte ge mig ut på löparrunda idag med. 

Min PW/löparrunda

Förhoppningsvis jag om några månader :-)

 

Just nu sitter jag med en kopp kaffe i handen och ska jobba lite. Jag är student på Örebros Universitet och läser ett program i ämnet retorik. Som extra jobb så är jag delaktig i ett EU-projekt för ett kommunalt bostadsföretag är i Örebro. Även om det är väldigt roligt att få vara del av ett EU-projekt och att det ligger i linjen med min utbildning så kan jag inte låta bli att tänka på mitt arbete i Stockholm. Coca-Cola, jag saknar mina arbetskollegor på Coca-Cola.

Emma Sjöberg "jag har bestämt mig" eller Biggest Loser

I månader har jag och min sambo pratat om att börja röra på oss... Träna, vi har till och med skaffat träningskort. Vi har simmat två gånger och tränat en gång. Sedan i mars har vi varit där 3 gånger.

Jag börjar utveckla en fetma. Ja, en fetma enligt mig. Jag mår inte bra med hur min kropp har utvecklats på ett år. Det är helt otroligt, för exakt ett år sedan kunde jag ha på mig korta jeans shorts och bikiniöverdel. Idag kan jag knappt ha vanliga kläder på mig. Jag köper kläder i storlekar jag aldrig haft tidigare. Jag mår illa över hur jag har "misshandlat" min kropp under ett år.

Hur blev det så här? Jag är en person som är lat i min natur. Fast ändå inte, jag älskar att vara sysselsatt och jag älskar att vara ute i naturer, det är där jag trivs bäst. Så varför blev det så här illa när jag flyttade in till stan och blev sambo? Jo jag slutade tänka på vad jag åt och jag slutade röra på mig. Vart än jag skulle tog jag bilen och det var vinter och kallt ute. Undanflykter, hemska idiotiska undanflykter.

Mitt liv ändrades när jag flyttade från "la familja". Från Januari 2011 till oktober 2011 bodde jag hos en familj som hade en hund. Jag gick ofta ut med hunden och tog långa lunch promenader. Det kan vara en orsak till att min kropp samlat på sig fett...Jag rör inte på mig.

Min sambo vill hjälpa mig, vilket jag uppskattar. Han har också lagt på sig onödigt runt midjan. Han har lättare att gå ner i vikt än jag. Jag måste även fixa detta utan honom, för det är min vilja som gör det verkligt. Om det inte sker av min vilja kommer det inte bli resultat, ialla fall inte på långsikt. Det är långsiktiga resultat jag vill ha.

Hur många gånger till i år ska jag säga "jag har bestämt mig"? Patetiskt, ja jag kallar mig patetisk. Utan agerande är det bara tomma ord, så snacka mindre och sporta mera. Jag läste en artikel om en deltagare från Biggest Loser, de tränar 6 timmar om dagen och har ett intag på 1500 kalorier om dagen. Inte konstigt att de ser snabba resultat.

Jag har flexibla arbetstider nu under sommaren, vilket betyder att jag är min egen chef över mina timmar. Så nu ska jag planera in träning varje dag.

Hur smart är jag?

IQ TEST

Mitt resultat är tydligen 51% bättre än befolkningen. Visst jag är väl inget dumhuvud men dessa typer av tester visar egentligen ingenting...det kan vara slump eller så har man verkligen det logiska tänkande och kan se former och mönster...i sin rätta ordning.

uppvakta mig som jag vill bli uppvaktad på?!

Jag tror att de flesta tjejerna har tjatat på sina pojkvänner: "varför är du inte mer romantisk?", "Varför åker vi aldrig bort och bor på hotell?", "Varför köper du aldrig smycken till mig?", Varför får jag aldrig blommor?" eller ställer frågan "Varför kan du inte bara massera mig utan att du förväntar dig sex?"

Jag snubblade på denna videoblogg och fick mig en tankeställare....

Jenna Marbles

Jag har också tänkt så..."varför gör du aldrig något romantiskt?" Det har berott på att jag är faktiskt duktig på att uppvackta mina kärlekar. Det kan vara små presenter, stora presenter, en liten lapp vid kaffebryggaren om att den är laddad, blommor, glada överaskningar som att möta någon vid tåget mitt i natten, romantiska middagar, handgjorda alla hjärtans-dag kort, jag har även gjort bland CD med musik som passar på vårat förhållande eller vad jag känner för denna personen. Jag är romantisk av mig, och jag tycker om romantik, att ge och att få. Men något som jag har lärt mig, är att om jag väljer att vara romantisk mot den jag tycket om så är det mitt val...och jag kan inte förvänta mig att få samma behandling tillbaka. Jag har också blivigt mycket uppvaktad och det är inte bara på jul och födelsedagar. Jag vill inte ha något som gör ALLT för mig och ger mig ALLT jag pekar på, jag vill vara självständig och klara mig själv. Kärleken för mig är inte att någon ska ta hand om mig, utan någon att dela livet med. Att växa med och utvecklas tillsammans.

Men å andra sidan självständiga tjejer/kvinnor kan skärmma killar/män. Vi tjejer vill ha jämnställhet och vi kräver det inom vissa områden, men tycker att det är helt ok att männen ska ta mer ansvar inom andra områden. Ja statistiskt sett så tjärnar männen mer än oss kvinnor, så om det skulle vara jämnställt i ett hushåll så borde man betala procentuellt av vad man tjärnar. Hushållssysslorna borde också vara procentullt uträknat, har jag te.x 70% kläder i tvättkorgen så borde jag väl tvätta 70% av 100%.

Jag är ingen feminist eller åt det andra hållet. Jag tror på individen. Det som fungerar för mig, är väl bäst för mig. Alla ska väl få ha en uppdelning som fungerar för dem? Varför ska man ha en norm om vad som är jämnställt.

Te.x
Karin jobbar som sjuksyrra, hon får ut ca 14 000kr/månad. Hennes Sambo Kalle jobbar som hantverkare och får ut ca 21 000kr/månden. Karin tar hand om nästan all städning och tvättning hemma, då hon jobbar olika tider på dygnet. Kalle han fixar med bilen och betalar de dyraste räkningarna. Karin handlar hem mat och lagar den oftast, medans Kalle betalar när de går på restaurang. Vem kan säga att det är o-jämnställt mellan dessa två personer? Jag tror att ett vanligt senarium i detta förhållande är att Karin klagar på att hon får arbeta så mycket mer än Kalle och inte får någon uppskattning på allt hon gör i hemmet. Kalle klagar på att han får ingen uppskattning på att han betalar mer hemma och på restaurang och att han tvättar bilen åt Karin. I mina ögon är de lika god kålsupare. Varför inte strunta i vad man själv gör och ger beröm för vad någonannan gör. På så sätt så får Karin uppskattning för att det är fint hemma och kläderna tvättade. Kalle får beröm av Karin för att han har tvättat hennes bil, bjudit henne på middag osv. På detta vis är det ingen som känner att den gör mer än någonannan...man får det man vill ha: UPPSKATTNING!

vilka spiror...

...ända sedan jag var 13 år:isch så har jag haft jättekomplex för mina ben...usch de är fula, de blir aldrig bruna...inte ens på sommaren.

Allt började på ett skoldisco...där en kille som var intresserad av mig...huxflux dissade mig för jag hade så fula knän. Sedan dess har jag haft svårt att känna mig bekväm i kjol, klänning iallafall de som slutar ovanför knät. Och shorts...det ska vi inte ens snacka om. Förra året köpte jag två shorts i chinos modell....JAG VILL ANVÄNDA DEM. Så jag har bestämt mig att äsch...jag ska börja gilla mina knubbiga, bleka ben. Och gisses amalia vad jag ska visa upp mina älskade ben i sommar.

Jag börjar idag med något som är otroligt obekvämt för mig....jag ska ha shorts på mig...Inte bara att strutsa runt här hemma...NEJ jag ska ha på mig dem till skolan.

inte mina ben

fint blev det...

...passade även på att plocka en bukett med vitsippor

en bra dag för kyrkogården

...jag är helt fri idag, inga måsten eller saker som jag har lovat att jag ska göra. Det var väldigt längesedan det var så. Då är frågan om jag ska besöka bror min och plantera lite fina blommor hos honom. Jag kan inte speciellt mycket om plantering, men hur svårt kan det vara?

Så får det bli jag åker till kyrkogården och gör fint.

Love me or hate me...that is the question...